I dag blev bilen klar, skönt otroligt skönt, det var nästan värt att sitta där i en bil som hackade sig fram och stannade i varje korsning. Värt det för att nu känna helöa glädjen i en bil som går som den ska.

Sen var det tur att jag var tvungen att serva den. Mina bromsbeläggfram, ja jag lovar er, bilmekanikern hade tårar i ögonen, det var nog det värsta han sett.

Så nu är jag en fungerande belysning, bromsbelägg, styrled och givare rikare och sisådär 6000 fattigare.

Men de är välsingnade pengar. Det känns så skönt att få välsigna dem före man betalar en stor räkningen. Med välsignade menar jag att jag med glädje i hjärtat är beredd att lägga ut de här pengarna på något behövligt.

Mer på gång, jag är kallad till intervju i Tenhult i småland.

Jag är jätteglad, känner mig som en i idol, jag är så glad att jag kommit så här långt:)

Jag får också chansen att vara med på en arbetsdag på Grindstugan på fredag.

och sen är det konferens lördag, söndag:)

Jag har bokat tid hos Jeanette, jag är jätteglad över det.

Glädje, vet ni jag har inte uppskattat den känslan ordentligt. Nu vet jag att uppskatta den, återigen en sak jag kan tacka Magnus för.

Älskar dig Magnus, hoppas att du har det bra.

Ville bara säga till hela världen:

Jag älskar mina barn, de är de underbaraste, modigaste och roligaste personer jag vet.

Jag bara älskar dem!

Och tänk vilka härliga människor de blir ihop med och gifter sig med.

Jag älskar min svärson lika mycket som mina barn.

Så nu vet hela världen det!

Tack för mig

Ja, då var vi inne i november.

Christian har kommit hem från sin Asien resa, jag söker jobb, William växer, Klas är på prao.

Livet går vidare, utan Magnus.

Tittade i almanackan inför november och insåg att det blir en hektisk månad.

På något konstigt vis är alla helger inbokade.

Första helgen: konferens

Andra helgen: mamma fyller 70

Tredje helgen: William fyller 1

Fjärde helgen: Stockholms international horse show.

Jag tror att jag får försöka kolla upp min planering bättre:)

Eller som Klas sa, sen är det första advent...

Var tar tiden vägen?

Det bästa som hänt i helgen var:

På delad första plats, Zombiewalk, Esteterna hade annordnad en zombiewalk genom Vansbro centrum och Klas var med och gick.

Christian hemkommen i bra skick och med massor av spännande saker att berätta.

på andra plats: besök på Selins, jag bjöd Christian, Klas och Matilda på mat och efterrätt. Det var så avslappnat och skönt.

På tredje plats: Besök och ljuständning på graven, Klas och Christian var med då också.

Sen var det mysigt med fest hemma hos Lena och Per, besök av kusinerna var också bra och att få träffa Stellan och Sanna, ja allt bidrog till en toppen helg, något intensiv, vilket märktes på mitt humör på slutet. Men ändå en toppenhelg.

Nu har Christian kommit hem från sin resa och han hade köpt Saris.

så här fina är de:)

Hittade en bok med helt underbara citat:

Under åren på S:t Helena blev Napoleon

svårt trakasserad av sin väktare.

I sin förtvivlan började kejsaren t o m

studera matematik.

Där ser man vad trakasserier kan leda till:)

Utan historia skulle vi inte ha någonting att minnas,

och det skulle vara omöjligt att förklara Vasaloppet.

Tur att vi har historia:)

Som avslutning lite religion:

Människor som var besatta av onda

andar blev ofta på mycket dåligt humör.

Där har vi beviset, det är inte PMS det är onda andar!

Just nu känns det som om veckorna tar på sig löparskorna och sen inriktar sig på spurten.

De går så fort och jag hänger inte med.

På måndag och tisdag ska jag vikariera för Sara Ericsson i en femma.

Vi får se hur det går.

Jag söker jobb och jag söker jobb, men det är dåligt med napp, det vill säga har inte kommit på någon anställningsintervju än.

Men skam den som ger sig.

Ser fram emot nästa helg då Sven-Göran och Stellan, Sanna och barn kommer upp.

Men då har redan veckan som väntar rusat förbi, så jag får försöka glädja mig åt varje dag.

Ja, just det, Christian kommer hem någon av dagarna också:)

Måndag och tisdag, vikariat

onsdag, Anna Bränström och mäklare

torsdag, Af och utvecklingsamtal

fredag, Sven-Göran kommer, Stellam, Sanna Kommer.

lördag, kyrkan allhelgona och sen fest hos Lena.

söndag, vila?

Ni som anser att jag ska rycka upp mig läs inte det här.

Sorg, har jag nu av egen erfarenhet lärt mig är något väldigt komplicerat och långvarigt.

Ni som träffar mig på daglig basis, ser en kvinna som är glad och skämtar, det är sanning.

På kvällarna och eftermiddagarn, ja ibland mitt på dagen, ser ni mig inte och då sitter jag och gråter.

Det är också sanning.

Jag är så ledsen över Magnus och min kropp har inte orkat med att jag skulle gråta förrän nu, men för att inte alla andra människor ska behöva känna det jobbigt, så gråter jag när ingen ser.

Det får vara hur det vill med den saken.

Jag är ledsen, jag gråter.

Jag är med andra, jag är lite gladare, jag skämtar, om inte annat för att orka med alla tårar, som jag vet ska komma.

Jag har fått lära mig att kroppens försvars system stänger av känslor man inte orkar ha, och att den också är så förståndig att den tar fram dem, direkt när den märker att man orkar.

Så här sitter jag och tårarna rinner.

Men be mig inte att rycka upp mig, det kommer en punkt långt in i framtiden då jag kommer att sluta gråta.

Men den är inte nu.

Och det är också sanning.

Hittade den här bilden på internet, med den väldigt passande texten till:

så gråt inte över min grav

gråt för det du förlorat,

gråt för de dagar du inte hade med mig,

gråt så mycket du vill, men gråt inte för min
 ........död........

Sorg är som en stor, tung och blöt grytlapp, som lägger sig över all glädje.

Isolerar dina känslor, tills den dagen du orkar härbergera dem.

Den dagen har kommit och gått. Nya sådana dagar kommer på nytt och går.

Nu är det tid att gråta över Magnus och gråter gör jag, på ett nytt sätt djupare och längre.

Har haft ett antal dagar nu då gråten har kommit och gått.

Vill bli hel igen, väntar på att få bli hel igen.

Men vet också att för att bli det måste gråten få ta plats.

Men det är tungt att gråta så. Jag blir så trött av att gråta så.

Jag saknar Magnus och är ledsen, jag är så ledsen.