För ett år sedan skrev jag så här på min blogg:

Livet just här och just nu.

Känns rätt bra. faktiskt, jag har en underbar familj.

Väntar på jobb besked och har firat Lena.

Och så har jag begått premiär, Stockholm international horseshow.

Me likey, me likey

Jag har egenmäktigt bestämt att Annika och jag ska dit nästa år också.

Då ska vi se dresyren och den stora gala kvällen och vi ska ta tåg in!

Herregud, Stockholm är för stort! För mycket!

 Eller som jag sa till Annika, Everything, is so fucking big!

 Med hänvisning till död på en begravning, vilket är en helt sanslöst rolig film.

Där säger de iof sig att, allt är så djävla grönt!

Jul känslan vägrar att infinna sig, men än har den tid på sig. Om jag mår bättre imorgon ska jag slå in lite julklappar och rimma:)

Har städat nedervåningen och har tänkt ge mig i kast med övervåningen.

Plus att jag gärna vill hinna sy en klänning innan helgen:)

Tidsoptimist? Moi? skulle inte tro det:)

 Kram på er alla små och stora änglar.

Tänk det har gått ett år...Jag kom inte till Stockholm i år: Kevin kom i stället. Men så mycket har ändrats och mitt liv, har fått ett nytt och hållbart innehåll.

Glädje och sorg kommer och går hela tiden, jag blir långsamt bättre på att leva utan Magnus. Men har fortfarande svårt att leva utan någon. I och för sig så försöker min närmaste familj avhjälpa det problemet, men det blir liksom inte samma sak. 

Snart är det jul igen och innan dess ska/kommer jag att vara med om en hel del i Kyrkan. Högmässa igen, Luciafirande, Dopfest, Julspel, körsång, bönestund, bibelstudiekurs, konfirmation och några Gudstjänster. Det är vad som är roligt i mitt liv just nu, det jag upplever i kyrkan och i församlingen. Det mesta av det uppräknade ingår i mina 40 timmars praktik som jag har genom Grundkursen.

Och jag vill också slå ett stort slag för Svenska Kyrkans Grundkurs, gå den!! Den är öppen för alla, vi har en som inte är döpt, konfirmerad eller med i Svenska kyrkan och hon har lika kul som oss andra. Jag ser det som ett slags present till mig själv mitt i allt elände.

Jag kollade bakåt i bloggen och någon gång i maj skrev jag: Vill någon hålla mig i handen, detta angående alla helger som skulle komma, idag säger jag samma sak vill någon hålla mig i handen?

Ja det var allt: Kram på er alla stora och små änglar där ute!!