Det blir inte mycket bloggande på ett tag, är för ledsen och orkar egentligen inte engagera mig i något alls...

....Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd, min sista gnista hopp var att synas att bli sedd....

                                    KENT (Socker)

Dagens kod nuat som påminner om no at...vilket var ett uttryck som Magnus använde.

I natt drömde jag att han var levande, att han kommit tillbaka, det var så verkligt att jag kände mig personlighetsklyven när jag vaknade.

Kändes som att jag höll på att bli galen.

Han var levande, han hade kommit tillbaka och skulle strax komma och lägga sig. I bland är hjärnan skrämmande.

Därför åkte jag till graven idag, känndes bra att sitta där och gråta, hellre där än klockan 4 på morgonen i sängen.

På fredag bär det iväg till Linköping och sedan blir det familjekonferens.

Annika och William följer med mig på konferens och sen stannar jag hos dem två dagar. Det betyder alltså att sommarlovet har börjat. Yyyyyaaaaiiii

Ha det skönt i sommar kylan:)

Det ska jag försöka i alla fall.

Nu så nyladdade batterier i kameran och fullfart på fotandet...eller nja det blev bilder. Först ett collage:)

Här ser ni amplarna och en ledsen blomma som stått inne plus mina lökar som frusit.

Här är min dröm om jordgubbar:)

En ampel med lila hängpelargon. Och hänglobelia.

kantlobelia vit lila vit och så vit salvia bakom.

Jag har en ampel till, med rosa pelargon och vit och rosa hänglobelia.
 

Ja dert var alla det, nu ska det bli spännande att se vad som kommer att växa och vad som kommer att vissna:)

Till er som läser min blogg.

Jag spelar wow och varit med i en guild som heter Nya Tag.

Nu har det varit en del meningskiljaktligheter i guilden och jag känner att jag inte vill vara med om det längre.

Eftersom man inte kan ändra på andra, bara sig själv så har jag nu lämnat guilden.

Jag är inte ens säker på om jag kommer att fortsätta spela. Wow var det som låg Magnus och mig närmast.

Det var våran sysselsättning, det var vårt sociala liv och det var nåot som kunde få båda att skratta och gråta.

Många kvällar har vi suttit framför datorn och försökt klara en instans.

Om och om igen på samma boss, tills vi slutligen fick ner honom.

Vi delade den lyckokänslan, vi delade också känslan av att slita håret och stöna över karaktärer i spelet. Vi delade vått och torrt, i nöd och lust. någonstans på vägen blev wow vårt andra hem och vi älskade det.

De som inte mist en livskamrat kan inte veta hur det känns att återvända in i ett andra hem utan han/hon.

Jag ska nu göra ett sista försök att hitta hem igen. Men jag tänker inte göra det i en guild som tror och tänker om Magnus tankar om spelet.

Jag kände honom inte så väl att jag spiksäkert kan säga hur han ville ha det.

Nu lämnar jag Nya tag och jag har inget emot att de som är kvar gör vad de tror är bäst, men jag ber er, snälla säg inte att det var så eller så som Magnus ville ha det. Säg i stället det är så här jag vill ha det, så här jag tänker om Nya Tag. För om inte jag vet hur han ville/ tänkte om spelet tror jag inte heller att ni vet.

Låt honom få ro i graven, låt honom slippa rotera som en spisfläkt. Om inte för hans skull så för er egen.

Tids nog kommer ni att möta det jag och andra med mig möter just nu och då kommer ni att förstå. Men jag önskar och hoppas med hela mitt hjärta att det ska dröja länge, länge det bästa vore att ni aldrig behövde uppleva det. Önska er att ni kommer att vara den som går först.

Over and out Brilliant er druid i Aseroth.

Och till mina andra läsare som inte spelar wow:

Här kommer en bild som säger mer än tusen ord, från lolcats vad annars:)

Nu har jag handlat blommor som aldrig förr.

Jag blev inspirerad av Bäsna och nu ska jag plantera dem och sen ska jag fotografera så ni får se. Jag har höga förväntningar på min trädgård nu:)

Jag köpte faktiskt jordgubbsplantor också:)

Älskar jordgubbar;)

Det kan bli en intressant följetång hur Britts trädgård utvecklas:)

Här händer det mycket.

Klas är ute och firar att sommarlovet börjat. Christian och Tula är på Flottaren och firar med studenterna :)

Själv sitter jag vid datorn och försöker få till en berättelse :)

Alla är glada på sitt håll och imorgon ska vi tränga ihp oss i en liten bil och åka till bäsna trädgårdarJ

Om jag ser fram emot det jaaaa.

Sen på kvällen ska jag och Christian göra Vansbro osäkrare, det vill säga Crusing :)

Kram på er alla, små och stora :)

Har inte skrivit nytt inlägg på ett tag och det beror på att jag är så in i märgen trött.

Klarar att gå upp på morgonen och gå till jobbet, men det är inte mycket mer än det.

Här hemma har det hänt en del, Christian har kommit ner från Luleå.

Klas har blivit ihop med Matilda igen och ebba har varit skendräktig.

Själv har jag sålt citroengen och skaffat progresiva glasögon.

Därför ställer jag nu en fråga till er läsare, om det är någon av er som har erfarenhet av progresiva glasögon: Hur svårt är det att vänja sig vid dem?

Och när ska man ge upp och ringa optikern?

Jag ser inte bra tycker jag och hela världen gungar.

Har haft dem sen i lördags.

Magnus då? Han är fortfarande saknad och just nu har det blivit ett slags mönster att gråta på morgon och kväll.

Sover gör jag i alla fall, eller nja, känner mig som en urvriden disktrasa när klockan ringer.

Mennu är det bara en vecka och två dagar kvar tills sommarlovet:)

Ha det bra tills vi hörs igen:)